Lön eller utdelning? Nya 3:12-reglerna 2026

Från och med inkomstår 2026 gäller ett nytt sätt att räkna gränsbeloppet i fåmansföretag. Förändringen är den största på många år, och den ändrar kalkylen för i stort sett varje ensamföretagare med aktiebolag.

Vad som ändrades

Tidigare fick du välja mellan förenklingsregeln och huvudregeln. Nu finns en enda regel som alla delägare använder.

Tre saker togs bort på köpet:

• Löneuttagskravet. Du behöver inte längre ta ut en viss lön för att komma åt ett större gränsbelopp.
• Kapitalandelskravet på fyra procent.
• Uppräkningen av sparat utdelningsutrymme. Tidigare år räknades sparat utrymme upp med ränta. Det görs inte längre.

Kvar finns kravet att du ska ha fått kontant ersättning från företaget eller dess dotterföretag för att få räkna med lönebaserat utrymme.

Så räknas gränsbeloppet

Gränsbeloppet är summan av tre delar.

1. Grundbeloppet. Fyra inkomstbasbelopp, alltså 322 400 kronor för 2026. Det fördelas på andelarna i företaget.

2. Lönebaserat utrymme. 50 procent av den del av din andel av löneunderlaget som överstiger åtta inkomstbasbelopp, alltså 644 800 kronor.

3. Ränta på omkostnadsbeloppet. Beräknas bara på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor, med statslåneräntan året före plus nio procentenheter. För 2026 blir det 11,55 procent.

Till detta läggs eventuellt sparat utdelningsutrymme från tidigare år.

Vill du räkna på din egen situation finns en kalkylator för lön eller utdelning.

Vad det betyder för ensamföretagaren

Här är förändringen störst. Ett aktiebolag med en ägare och inga anställda får ett gränsbelopp på 322 400 kronor utan något krav på löneuttag alls.

Jämför det med den gamla ordningen, där förenklingsregeln gav ett betydligt lägre belopp och huvudregeln krävde ett löneuttag som många små bolag inte klarade av. Många har tagit ut lön enbart för att kvalificera sig för huvudregeln. Den anledningen är borta.

Vad det betyder för bolag med anställda

Bilden är mer blandad. Avdraget på 644 800 kronor tas från löneunderlaget innan det lönebaserade utrymmet börjar räknas.

Ett bolag med två anställda och en lönesumma på 900 000 kronor får ett lönebaserat utrymme på 50 procent av 255 200 kronor, alltså 127 600 kronor. Ett bolag med en lönesumma under 644 800 kronor får noll i lönebaserat utrymme, oavsett hur lönerna är fördelade.

För många mindre bolag betyder det att hela gränsbeloppet i praktiken utgörs av grundbeloppet.

När lön ändå är bättre än utdelning

Gränsbeloppet säger hur mycket du kan ta ut till 20 procents skatt. Det säger inte att du bör.

Lön ger något som utdelning aldrig ger:

• Sjukpenninggrundande inkomst. Utdelning ger noll i sjukpenning.
• Föräldrapenning över grundnivån.
• Allmän pension. Utdelning ger ingen pensionsrätt.
• Underlag för bolån. Banker räknar lön, inte utdelning, i sin kvar-att-leva-på-kalkyl.

Den vanliga slutsatsen är därför inte antingen eller. Den är att ta ut lön upp till de nivåer där de sociala förmånerna maximeras, och ta resterande uttag som utdelning inom gränsbeloppet.

Räkna på totalen, inte på skattesatsen

Ett vanligt tankefel är att jämföra 20 procent utdelningsskatt mot marginalskatten på lön och konstatera att utdelning vinner. Jämförelsen haltar, eftersom bolaget redan betalat bolagsskatt på 20,6 procent på vinsten innan utdelningen kan lämnas.

Kronan som blir utdelning har alltså beskattats två gånger. Kronan som blir lön är avdragsgill i bolaget men kostar arbetsgivaravgifter på 31,42 procent.

Skillnaden mellan alternativen är därför mindre än den ser ut vid första anblicken, och de sociala förmånerna väger tyngre än många tror. Det är en av få frågor i företagandet där en timme hos en redovisningskonsult brukar betala sig samma år.